Smeden - då och nu. |
Här är lite om mej själv och även om min familj också, så småningom.
|
![]() |
Ett porträtt från 1996, målat i olja av Olga Lundin. |
|
![]() Kusin Anders och jag i "smedkläder".
|
|
När jag var fjorton år och hade slutat i åttonde klass 1967, hade pappa
ordnat ett lärlingsjobb åt mej på Hotell Lysekil - som kockelev, innan dess hade
jag pryat där en vecka.
|
![]() |
![]() |
![]() |
|
Det var populärt på 60-70 talen att även göra ljuslyktor av konservburkar. Jag ville pröva, på Hotell Lysekil hade vi mängder i olika storlekar som kunde användas till annat än trummor, så jag släpade med mej ännu fler till smedjan, till pappas förtret. Han uppskattade nog inte mina skapelser särskilt mycket, för det blev rätt många till slut. Det gick nog åt en hel del gas också, kan jag tänka mej. Hela släkten fick ljuslyktor i julklapp.
|
|||
![]() Tore, Ljubi, Pelle, Smén Birgitta, Ulla, Eileen
20 år och hela livet var en enda stor fest. |
![]()
Smén, lycklig och glad. |
||
Arbetade inom restaurangbranschen fram tills jag var 26 år, med fack- och
förstakocksbrev i bagaget och med bra betyg och nyttiga erfarenheter både från
restaurangskola, fina krogar och fartyg.
Var bl.a. på Sofus i Göteborg under några år, som på den tiden, tillsammans med Operakällaren, var
klassad som Skandinaviens finaste krog. |
![]() På min första flyg-semester, i Rimini. |
Fundersam snéseglsre.
|
Tänkte mer och mer på pappa och den gamla smedjan som han kanske tänkte
sälja, och att han dessutom snart skulle gå i pension.
|
Det blev ett år med lite blandade uppgifter, mest småprylar till
att börja med. Tillverkade bl.a. hällristningsfigurer i koppar, en produkt som pappa jobbat med i rätt många
år och en del silversmide i form av smycken, knappar och spännen till folkdräkter.
På bilden t.h. visar han upp en lampett, för Bohusläningens reporter, tillverkad av en jungfru, en detalj ifrån gamla segelskutor, med en smidd ljushållare under.
|
|
Vad skulle jag ta mej till nu, med en verkstad full med verktyg och prylar
som jag inte lärt mej att använda. Dessutom blev jag innehavare till en fastighet som var i väldigt stort behov av renovering. |
![]() Här fick bli en rabatt istället för det plank som gick utmed trottoaren, där man förut haft material och skrot bakom.
|
|
Sedan blev
det att ta tag
i fastigheten, börja i ena änden, fråga, be om råd och hjälp och hålla
tummarna för att allt skulle bli bra. |
Ibland är det inte rättvist här i världen. Många brinner av lust för smide, och kämpar för att hitta utrustning, tänger, städ och kanske en fältässja. Dom har en konstnärlig ådra och blir jättelyckliga över den första krökta och vackra järnbiten. Medan jag fick överta en fullt komplett smedja utan att behöva anstränga mej särskilt mycket. Dessutom brann jag absolut inte, möjligtvis hade jag en liten glödbädd någonstans inombords. Kände inte heller något särdeles starkt behov av att uttrycka mej rent konstnärlig. Jag var ju bara en någorlunda och allmänt händig smedhalva, med barndomens sinnesintryck ifrån smedjan begravda någonstans i benmärgen. Det tog ett par år att få lite fart på glöden. |
Man säger ju att det är av misstagen man
lär sej,
|
![]() Mor och son, 1986. Mamma var säkert min största supporter. Tyvärr så finns inte hon heller längre ibland oss, saknar henne väldigt mycket.
|
|
|
![]() Min hörna på en näringslivssmässa på "Oskars" i Lysekil 1984. Hade med många olika och blandade saker. Det var ingen utställning, utan mer en företagspresentation
|
|
Ett par år senare blev
det aktuellt att bilda en
förening för svenska smeder. |
|
1988 hade vi det
första seminariet för smeder i Sveriges konstsmidesförenings regi i samarbete
med Gunnar Linde på Mekaniska Verkstäders Riksförbund och vi höll till på Hovslagarskolan i Skara. |
|
![]() Jupiter, Lars-Erik, Achim och Jocke. |
|
![]() "Järndans". Det synbarliga resultatet av Skaraseminariet. Alla deltagare arbetade två och två med att tillverka delar utifrån Achims skisser som var ganska detaljerade och dom blev nog ungefär som han hade tänkt sej. Det var kul att arbeta tillsammans med andra, dom flesta av oss är ju oftast ensamma i vardagslag.
|
![]() Ett par av Achims skulpturer ifrån Skara-utställningen, inkl. exempel på vad man kan åstadkomma med några bitar I-balk.
|
![]() |
I Augusti 1989 åkte några i föreningen till
Cardiff i Wales för att vara med på ett storslaget evenemang. |
![]() |
|
Här
är ett par av Albert Paleys bordsunderreden, fotade i Cardiff
på hans utställning, som då var på väg världen runt. Han hade en hel stab av
personal som bara skötte detta.
|
![]() |
![]() |
![]() |
Alla deltagare i FIFI ombads att tillverka
en smidd stolpe till ett räcke, "fisk-pinnen" på bilden t.v. blev mitt bidrag.
|
![]() |
![]() |
En smidd trappa diskuteras. | Smidda mässingsskålar. |
![]() |
![]() Demo-smide, ett ansikte av Alfred Haberman och en väldigt fin ampelkrok av Brian Russel. |
|
|
![]() "Stereosmide" med Bertil Lööf. |
I juni 1989 blev jag pappa för första gången, till Emil, och två år senare i juli 1991 även till en liten Elin. Trots att jag blev far ganska sent så hade jag ändå lite barnvana, Anki hade redan fyra döttrar när vi träffades. ! Det blev storfamilj från första början. |
![]() Maja, Emma, Åsa, Hanna, Elin och Emil.
|
||
![]() |
![]() |
![]() |
En liten Emil.
|
||
Efter ett par år som medlem i konstsmidesföreningen blev jag invald som
kassör och satt med
|
![]() Tändning av kolmila. |
![]() Yggdrasil, trädet som flera av oss hade tillverkat delar till och som skulle lottas ut bland sponsorerna. Mustadfors bruk vann det.
|
![]() Invigning av seminariet. |
|
![]() Familjen Johansson - Maggan, Therese och Bert begrundar Yggdrasil, det var inte så lätt att pussla in allas delar i trädet.
|
![]() Brian Russel förevisar. Han är en av dom duktigaste och snabbaste smeder som jag har träffat. Vad en "vanlig" smed borde tillverka på en dag gjorde han på 2 timmar. |
||
Under hela veckan var det seminarier och föreläsningar i olika ämnen med
smide som beröringspunkter, det var allt ifrån forntida tekniker till arkitektur.
|
![]()
Delar av "personalen" vid invigningen.
Nu rullade allting på under några år, med
olika uppdrag, mest på det lokala planet.
Under tiden växte dom små, alltför fort kändes det som ibland. |
![]() |
![]() |
Att hjälpa till var väldigt roligt, tyckte Emil, framför allt med att vattna och inte minst med att tvätta bilen. |
![]() |
![]() |
Här har småttingarna blivit ca 4 - 6 år. Emil var väldigt förtjust i mina hörselskydd.
När dom blev lite äldre var det nog Elin som var mest på hugget
i smedjan, men hon tröttnade
|
|
![]() |
![]()
Det kommer nog fler bilder framöver..... |